Rökare får det tuffare

Strängare regler för rökning både i Sverige och omvärlden

Snart kan ett rökförbud på krogen vara verklighet. Regeringen har som mål att redan om två år ha infört ett totalförbud mot rökning även på alla typer av serveringar.
Samhället har gjort en hel del för att minska rökningen. Varningstexter på cigarettpaket har funnits sen tidigt 80-tal, tobaksskatten har kontinuerligt ökat, informationskampanjer har genomförts. Uppenbarligen har åtgärderna varit verksamma: andelen rökare minskar i Sverige. För bara dryga 20 år sedan utgjorde rökarna 33 procent av den vuxna befolkningen, nu är den siffran nere i 19 procent.

Minskad tolerans

Den minskande toleransen gentemot rökare och den ökande medvetenheten om effekterna av passiv rökning har drivit på lagstiftningen. Sedan 1994 har alla yrkesarbetande laglig rätt till en rökfri miljö. Alla med ett undantag: serveringspersonal. På caféer, pubar, restauranger och nattklubbar bolmas det ofta lika friskt som förr. Men det kan komma att ändras.
En utredning som föreslår totalt rökförbud på alla ser­veringar har varit ute på remiss. Liknade lagar har redan införts i vissa delstater i USA och Kanada. Norge räknar med att införa ett förbud redan nästa år.
De flesta remissinstanser har förklarat sig positiva till utredningens förslag. Inte ens SHR, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, är helt negativa. C:a hälften av förbundets medlemmar är positivt inställda till strängare regler, men förbundet uttrycker oro över hur ett totalförbud kommer att påverka verksamheten. Dels kommer kundtillströmningen att påverkas, menar man i re­missvaret, dessutom kommer det att bli svårt att hålla ordning på onyktra gäster som vill springa ut för att röka. SHR vill behålla rökning i pubar och nöjeslokaler, mot ett åtagande att företagen förbättrar luftkvalitén.

Oro hos krögare

Många näringsidkare är dock negativt inställda. Tord Wetter förestår Mauritz Kaffe på Fredsgatan i cen­trala Göteborg, och han ut­trycker stark oro inför förslaget.
-Det kommer inte att gå. Kaffe och rökning hör ihop, säger han och ser menande ut över den lilla lokalen där nästan det röks vid nästan varje bord.
-Folk kommer att sluta gå ut och dricka kaffe om det blir rökförbud. Det är ingen som störs av röken här, vi har ett väldigt bra ventilationssystem och på som­maren står dörren öp­pen, fortsätter han.
På puben och natt­klubben Gamleport ut­tryck­er restaurangchef Dan Ceder­lund en mer ambi­valent hållning.
-Det kan bli en nedgång initialt, men det kommer säkert att vända efter ett tag. Folk vill ju trots allt gå ut och ta en öl emellanåt.
Han håller med om den grundläggande tanken att alla ska ha rätt till en rökfri miljö, även ser­ver­ingspersonal, men skulle helst slippa införa totalt rökförbud själv.
-Å andra sidan, tillägger han, så har jag hört att vissa ställen i Kanada har fått ökad omsättning sen rök­förbud infördes: efter­som många gick ut och rökte så blev trycket kring baren mindre och fler kom fram och kunde köpa öl. Men det är nog väldigt svårt att tänka sig hur det kan bli här.
Hotel- och Restau­rang­arbetarnas förbund, som organiserar serverings­personal, ser med till­freds­ställelse att förslaget innebär att även deras medlemmar nu kan omfattas av rätten till en rökfri arbetsmiljö.

Internationell trend

Sverige är inte det enda landet som driver en allt strängare tobakspolitik. På det globala planet har Världshälso­organisationen, WHO, antagit en ram­kon­vention om tobak, som godkänts av samtliga organisa­tionens medlems­länder, inklusive tidigare kallsinniga länder som Kina och Japan. Där fastslås att varningstexter ska finnas på cigarettpaketen och att åldersgränsen 18 år för in­köp skall införas. Länderna upp­manas även införa gräns­värden för farliga äm­nen i cigaretter.
Det är framför allt u­tvecklings­länderna som dri­vit på ett strängt innehåll i konventionen, medan to­baks­producerande länder som USA och Tyskland ver­kat bromsande, inte minst inom områden som reklam och marknadsföring.
Närmare fem miljoner människor dör årligen värl­den över av tobakens ska­deverkningar, en siffra som beräknas öka till tio miljoner inom 20 år om globala åtgärder inte genomförs.


Christofer Psilander
september 2003


tILLBAKA.